Nattens mantel

 

 

himlen frös när stjärnorna föll ur min famn

krossades, innan jag hann fånga dem

mot dagen spreds de

längst ut på jordgubbskvist

ett rött bär

saften en varlig bäck vid mitt bröst

utan mig behöver jag inte dig

utan mitt blod finns jag inte

mörkrets tröst är stjärnprydd

en högtidsmantel föll

över min frusna kropp från natten

jag kände värmen från din sömn

omfamna min ensamhet

med utsträckt hand målades horisonten till gryning

försiktigt

varsamt

en natt till mot dag

en dag till mot natt

kryp in under min mantel

utan mig behöver jag inte dig

 

 

Etiketter: ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: