En ängels fall

 
 

 

hon tar sin sista cigarr

låter röken fylla hennes trötta vingar

skymma det dömande ögats stirrande

livet skaver av förväntningar

 

om hon kunde gömma sig för alltid där i röken

låta den omfamna henne som hon behöver famnas

 

du har inte vandrat i hennes hjärta

inte sett hennes tårar bilda sjöar där

inte känt brisen av hennes rädda andetag

 

om du kunde bära hennes smärta

skulle du aldrig mera kunna gå

fjättrad av tistels garn din kropp skulle brinna

 

låt henne vila i den nakna famn hon funnit

fördunklas i sin rökridå

se skönheten i sårbarheten

hur trasig och sotad hon söker sig från ögons blickar

en stund

ett liv

för trött att sig bära

medan glöden slocknar

andetagen samlas

vingarna åter bär

låt henne falla för att orka lyfta igen

 

 

Etiketter: , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: