I ruiner av ord

jag är bara tankehjärtats redskap

som plockar skärvor från ännu en krossad ruta

den vetter mot en värld jag bara anar

som ständigt slås i bitar samma ögonblick jag den finner

jag ser dansen försvinna i gryningsdimma

mot en rand

mot en horisont

som själsskuggor ur en finlemmad fantasi

jag ser på mina trötta händer

lyssnar till mitt hjärtas slag

känner bilder i mina höfter

och undrar

vad ser jag

vad känner jag

och varför

varför splittrar någon orden

så att jag blir dess finnarinna

det finns stunder jag inte vågar röra mig

för att inte kliva sönder ännu mer

jag andas och väntar in den stråle som ger mig led för led

som får min kropp att förstå

plockar upp en bild som vill synas

ett målat hjärtas innersta rop

en spegels memorerade dans

där står jag verklig mitt i en saga

som skriker, viskar, tecknar sin bild till mig

jag vill protestera

värja mig

hänvisa till min okunnighet

rörelser ber mig ordlägga varje våg

färger kräver sin verbala förankring

en doft ger mig block och penna

och jag

jag är bara redskapet

förvirrad med sönderskurna fötter

bland skärvor av en splittrad känslovärld

jag vill förstå vad ni vill mig

vad jag ska göra med alla era berättelser

jag vill förstå varför ni gick sönder

och varför jag ska laga er igen

 

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: